Karin Karlsson

Jag är en ganska positiv människa och jag brukar se det mesta som positivt, i alla fall brukar det gå från negativt till positivt. Som när jag ska ha prov till exempel, då har jag inställningen att provet går åt skogen och när det går bra så blir jag väldigt glad istället.

Men just nu så känns det negativt, det mesta. Jag vet vad jag vill och det är så rätt! Men samtdigt känns allt så kört, det känns som det aldrig kommer bli bra igen. Jag är 25 år nästa år, det känns som jag borde ha hela livet framför mig, men istället så känns det som livet slutar där.

Jag skriver inget mer än detta, för jag blir så ledsen.

Jag vill ha tillbaka mitt positiva-Karin igen !