Jag kände att jag levde

Usch, vilken kväll det varit. Efter en tröttsam dag på jobbet åkte jag för att hämta barnen. Jag hade längtat efter att få hämta dem, mina gullungar! De brukar vara glada nu för tiden när jag hämtar dem, men inte idag. I alla fall inte Emil.
Han var jätte sur och arg och bara skrek och bara vägrade allt. Jag ångrade genast att jag ens längtat efter att hämta dem/honom... Jag hade lust att vända på klacken och bara gå därifrån ensam.

När vi kom hem skulle vi göra varma mackor och ha lite mys tänkte jag. Det gick bra, tills Åke (katten) skulle börja leka hyperaktiv och rev ned en glasljusstake i golvet så hela köksgolvet var täckt av glas. Jag fick dammsuga, flera gånger för det var små glassplitter Överallt!
När jag skulle duka inför vår måltid ställde jag fram ett glas till mig själv på köksbordet, men ställer det för nära bordskanten så Liam fick tag i det. Innan jag minst anar det så ligger glaset krossat över hela köksgolvet... Denna gången var det ännu mer glasspillter. Jag fick dammsuga igen och igen...

Efter detta var det slut på olyckor så vi kunde äntligen njuta av våra kalla varma mackor. De hade hunnit bli kalla under tiden som allt detta hände, men goda var dom.

Vi tände ljus och hade det mysigt för en liten stund...

Jag är ledig ända till tisdag nästa vecka, UNDERBART! :)


Kommentarer
Postat av: Marie-Från en prematurmammas hjärta-

härligt att vara långledig! man kan inte vara på topp varje dag:)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0